Ja, idag var verkligen inte min dag. För det första så ville inte Luna bli fångad i hagen och jag har ju världens sämsta självkänsla och tålamod så jag bryter ihop så fort inget går som jag vill. Men när jag väl fick tag på henne så tog jag henne till minihagen och longerade lite, det gick inte heller braaa... hon var totalt ointresserad av mig trots att jag verkligen försökte kräva hennes uppmärksamhet. Aja, hon fick stå där resten av dagen och jag kommer inte låta henne gå med grannarnas hästar mer, eftersom hon har nya småsår på benen varje kväll jag tar in henne (!?!) vilket hon inte får när hon går ensam.

 

Efter denna händelse var jag totalförstörd verkligen.. Herregud, tror jag måste söka till någon psykolog och prata lite (he..he). Men i allafall, tillbaka till dagen. När jag var påväg och skulle ta in alla tre förut vid 17.00 tiden så går en av våra hyresgäster förbi med sina två hundar. Hon har två stora hundar som hon tydligen ska ställa ut, vilket jag inte kan förstå eftersom båda är så otroligt ouppfostrade. Den ena är en hane och hyser agg emot än så fort man går förbi, man behöver inte ens kolla på dem så hoppar han och ska attackera. Den andre är faktiskt lugnare. Men när jag gick förbi i allafall så slet han sig och hoppade på mig, han morrade och skällde, usch fy farao. En av anledningarna till varför jag inte tycker om ouppfostrade hundar är för att det hände en olycka när jag var liten. Jag och en kompis hälsade på schäfervalpar hos hennes dåvarandre granne, dem var ca 6 månader gamla bara och dem var ute i en liten hundgård. Men på nått konstigt vänster går staketet sönder och alla valpar drar iväg efter min kompis och mig och en av dem hugger mig i skinkan (haha) och FASTNAR i kjolen, så den hugger gång på gång i ren panik. Efter det har jag alltid varit hundrädd och hatar verkligen folk som inte har pli på sina hundar.

 

Efter denna händelse var jag ännu mer upprörd och när jag kommer till stallet är båda mina grannar där. Vilket jag fasade för eftersom jag var nära på att bryta ihop. Och SÅ KLART frågade grannarna "Jaha det gick inte bra idag.. med hästen" och sen skrattar lite smått. Visst kan jag förstå att folk skrattar bort det, men jag anser att det bara är okunnigt folk som skrattar bort något. Man skrattar åt det man inte förstår sig på. Jag vet att Luna inte respekterar mig än och det är förståeligt, men jag blir sårad när något inte går som jag vill för jag har tyvärr det mesta väldigt personligt (eftersom jag har så pass dåligt självförtroende). Jag vet inte hur hästvana grannarna är men dem verkar inte förstå varför jag är upprörd för det.

Jag svarar så klart men är lite dämpad och försöker tydligt visa att jag har lite bråttom med att få hästarna klara och inte har tid att prata. (För att ni inte ska missförstå så står inte jag och mina grannar nära varandra överhuvudtaget, vi känner knappt varandra så jag tycker inte man ska gå så tätt in på som dom har en tendens till att göra ibland). Men dom fortsätter att skratta bort det, och ja tillslut förstår dom att det är nått och det verkar som att dom tar illa vid, vilket inte är meningen från min sida. Men jag förstår inte varför man ska gå så tätt inpå någon man knappt känner och som verkar nedstämd. Jag skulle aldrig göra så. Det är en annan sak som det är en nära vän, men om det bara är en granne man knappt har pratat med skulle jag aldrig lägga mig i och fråga vad det är som är fel. Det kan ju liksom vara något som är super personligt.. Hoppas ni förstår! Ja.. Det har helt enkelt varit en skit dag för mig idag. Hoppas ni har haft det bra i alla fall!