Lite mer ärlig mot sig själv

Okej, för att må bra så bör man se det positiva i vardagen så jag tänker skriva 1 sak som är bra med mig, 1 sak jag behöver öva på, alltså ett del-mål och 1 sak som är dåligt, det som blir det stora och slutgiltiga målet. Detta kan man skriva upp på en lapp. Jag tänker såhär: Jag sparar den bra lappen så att det positiva stannar kvar hos mig. Jag slänger den dåliga eller lägger undan den i en låda så att den inte kan störa det som är positivt. Den pappen som jag ska öva på kan jag behålla, men jag river sönder den när jag har klarat det. Det jag ska öva på ska vara något som jag kommer klara inom snar framtid och den dåliga lappen är det stora målet som man kanske inte riktigt klara av just nu.
 
Vissa av er kanske tänker att man vill spara alla lappar för att kunna kolla tillbaka sen på vad man har klarat av och vara stolt över det. Men jag tycker att man ska kasta iväg sitt gamla jag för att få utrymme för det nya, bra Jag. Annars är det lätt att man faller tillbaka även om man anser sig vara starkare än någonsin. Om det händer någon negativt i livet som man inte kan rå för så kan man falla tillbaka i gamla mönstret hur lätt som helst så därför väljer jag att kasta bort det stora målen och ta upp det senare, när del-målen är avklarade.
 
Här är ett lite hästigare exempel än det jag har skrivit på min lapp:
1. Det jag är bra på är att vara mjuk i handen även om jag har dålig balans.
2. Det jag ska öva på är att rida utan stigbyglar minst en gång i veckan så att balansen blir bättre.
3. Det jag är dålig på är att behålla hästen i en stadig form.
 
Så delmålet är alltså kopplat till det slutliga målet, som i det här fallet handlar om att behålla hästen i en stadig form. Utan balans blir det svårare för hästen att hålla sig egen balans och form. Många sätter upp del-mål och har högra krav på sig själv, men det är viktigt att inte glömma bort det man faktiskt är bra på och uppskatta det. Det negativa får inte göra dig blind.
 
 
Enligt mina punkter nu så kanske jag verkar socialt inkompetent, så är det inte riktigt. Jag tycker dock det är skit jobbigt att ringa samtal, att ta plats och att starta samtal. Jag kommer inte öppna mig allt för mycket i bloggen men kan säga såhär: Jag accepterar folk för dem de är, men tyvärr så vet jag att de flesta bär på fördomar och dom som är fördomsfulla tror på rykten. Jag är inte oroad över vad andra ska tycka om mina åsikter, men jag ogillar tanken på att folk ska tycka illa om mig. Jag kanske är lite blåögd och vill tro gott om alla, vad vet jag. Den som känner sig själv så väl måste sväva på rosa moln, skämtåsido.
 
Jajaja, nu blev det inte babbel utanför ämnet som vanligt, men nu förstår ni varför jag har en kategori som heter "babblar".. haha, ja. Det är jag rätt bra på; att babbla om allt och inget.

Tidigare inlägg