Crazy Lady

Crazy Lady - Crazy
E: Okänd
U: Okänd
 
Jag tänkte att ni skulle få lära känna Crazy Lady, min första egna häst/ponny. Crazy har lärt mig nästintill allt jag kan, i början tyckte jag att hon var en problemhäst men efter att ha tränat för många olika tränare så kom jag en dag till Wanja, min nuvarandre tränare och insåg att det är jag som är porblemet och att jag måste låta Crazy vara Crazy. Vi testade nya saker tillsammans, b.la. Western och terräng. Terrängen är den som ligger varmast om hjärtat på mig tillsammans med Crazy och därför tänkte jag berätta om min och hennes resa tillsammans.
 
Terräng var något jag aldrig hade testat på innan jag var på mitt första terrängläger, på Varbygård hos Wanja Landh. Det var mamma som hade hittat nått "hopp-läger", som visade sig senare vara ett mer terräng än banhoppningsläger. Varken jag eller Crazy (vad jag vet om eller vad som märktes iaf) hade varit på en terrängbana förut. Crazy och jag var för det första inte alls samspelta med varandra under den tiden, så att hoppa fasta hinder kom inte på fråga.. Vi fick hoppa "vanliga bomhinder" ganska mycket ute på fältet och vi lyckades även ta oss över en stock. Efter att veckan varit slut så hade jag lärt mig så otroligt mycket, så jag knappt visste vart jag skulle ta vägen. Jag hade testat något nytt, min häst hade testat något nytt och vi arbetade inte lägre emot varandra.
 
Efter mitt andra läger som var sommaren 2013, så var Crazy och jag verkligen ett oslagbart team. Innan förstod jag henne inte och hon hade sina knep för att få av mig. Hon drog iväg emot hindret så att jag trodde att hon skulle hoppa, men i sista sekund så tvärstannade hon. På det första lägret ramlade jag te.x av 2 gånger på raken på en lektion och jag har till och med bild på det!
 
 
Här kommer det bilder från första ridlägret, jag tycker att man ser ganska tydligt att vi inte är ett team. Jag hamnar efter ett före vid alla hopp och vi hoppar inte något direkt terränghinder. Vissa bilder skäms jag verkligen för. Crazy är kanske en aningen för liten för mig egentligen, men på vissa bilder ser det groteskt ut.
 
 
 
Den här bilder är ett t.ex. på hur ful min sits var på den tiden också. Jag kastade mig fram över halsen när vi hoppade typ 50 cm, det skäms jag verkligen för och sen ser jag jättelång ut också. haha..
 
Sen gick vi genom vattenhindret första gången på det lägret och jag vågade endast skritta igenom.
 
Som sagt så hoppade vi inga riktiga terräng hinder det lägret, men här kommer lite bilder från senaste. Vid det här laget kändes Crazy mer trygg, jag hade ju tränat dressyr hela vintern fram tills sommaren 2013 och hon kändes mycket mer lydig och försökte inte bocka av mig så fort jag fattade galopp.. Här kommer bilder från andra ridlägret:
 
Som ni ser så hade jag fixat min sits ganska radikalt tills dess, jag kastade mig inte längre över halsen utan hade en mer stadig och balanserad sits.
 
Nu hoppade vi många fasta hinder.
 
Här galopperar vi igenom vattenhindret.
 
 
 
Efter det andra ridlägret var vi som sagt ett oslagbart team, men sedan kom ju den där senskadad som gjorde att vi inte kunde fortsätta vår resa på tävlingsbanorna/terrängträningarna.
Nu håller hon fortfarande på att rehabliteras och jag hoppas att hon kan hänga med mig på årets terrängläger igen, men denna gång också tillsammans med Luna.
 
Två positiva saker med Crazy Lady:
- Hon är alltid ärlig och döljer inte om det är något som är fel. Kan vara allt från att hon har ont till att jag rider fel.
- Hon är oftast enkel i hanteringen och är aldrig rädd när man rider ut.
 
Två negativa saker med Crazy Lady:
- Om hon får chansen så 'lurar' hon mig gärna på hinder. Vägrar om jag rider slarvigt och tror att hon ska hoppa ändå. Som sagt ärlig.
- Hatar transporten.

Ria

Ria
E: Rimbo
U: Lovi
 
Ria är fjording och är en ganska så typisk fjording dessutom. Hon är en C-ponny men känns väldigt stor att rida och hon är född -93. Ria är inte inkörd tyvärr, eftersom hon är så pass bakskygg. Jag har känt Rias förra ägare sedan jag var liten då hon hade Ria på ett stall där jag red. Så man kan säga att jag har känt Ria i väldigt många år, nästan 10 år. Rias förra ägare kan vi kalla för X. X hade ägt Ria i 10 år när vi köpte henne, hon var helt enkelt tvungen att sälja henne pga olika skäl och det blev lite panik på slutet. Vi bestämde oss för att köpa henne eftersom vi ändå behövde en sällskapshäst till Crazy. Innan X fick Ria så var hon inte så bra oskött och därav var hon b.la. otroligt huvudskygg när hon kom hem till X, men det är hon inte idag. Det var förmodligen på det gamla stället hon blev bakskygg också. Ria är, precis som de andra två hästarna jag har, väldigt arbetsvillig. Hon är väldigt stark och hon älskar att rida ut, hoppa och göra skänkelvikningar. Hon är en väldigt rolig hobbyhäst kort sagt. Hos X blev hon hoppad upp till 110 men inte tävlad vad jag vet, hos mig har hon blivit hoppad 60-70 cm.
 
 
 
 
 
 
 
Två positiva saker med Ria:
- Levnadsglad och älskar att rida och arbeta.
- Enkel i hantering, transport osv.
 
Två negativa saker med Ria:
- Väldigt hård/okänslig i munnen.
- Går inte att ridas ut på ensam.

La Luna

La Luna - Luna

E: Arrlik 816
U: Fiori
 
 
Luna är ett sto född -98, hon är en blandning mellan travare och svenskt halvblod men på papprerna är hon bara registrerad som halvblod. Vad jag har förstått var Luna uppfödd på ett travstall för att bli ridhäst men tyvärr hade inte ägaren tid till henne. Hon blev utbildad för 80 000 kr och senare for hon runt på lite olika ställen, vissa långvariga andra inte. Hon är mestadels tävlad i dressyr men eftersom hennes pappa är en hoppstjärna så har hon det i blodet. Jag tror hon startade några olika LB i dressyr hos en tidigare fodervärd och några clearounder hos den senaste fodervärden. Hos den senaste blev hon hoppad upp till 110 cm.
 
Jag hittade Luna av en slump på hästnet en dag när jag bara skrollade runt lite. Det var inget sagt om att köpa en ny häst, utan jag brukar bara gå in på olika hästannonser för skojs skull ibland. Det som fick mig att fastna för henne var att hon stod i ett stall inte alls långt ifrån mig och just namnet, jag trodde att jag kände igen det sedan min ridskole tid. (vilket dock visade sig att det inte alls var den hästen jag trodde det var). Jag skickade i alla fall iväg ett låångt argument-sms till mamma om varför jag borde få en till häst och blev väldigt förvånad över svaret jag fick tillbaka. Hon var positiv till en ny häst. Detta var då min julklapp 2013 och vi hämtade henne 7 Januari 2014.
 
Luna fick testa westernsadel för första gången hos mig.
 
Den här hästen är superpigg och arbetar mer än gärna. Jag upplever att hon blir väldigt sur på sig själv när hon gör fel, tillexempel om hon fattar fel galopp och så kommer hon alltid på sig själv och då blir hon väldigt sur för hon vet att hon har gjort fel. När jag skulle provrida luna så sa fodervärden att hon är en häst som man inte får något gratis av och jag blev ganska nervös tillslut. Hon testade mig väääldigt mycket när jag red henne första gången men det visade sig att det inte var någon match för mig, jag är ju van vid Crazy liksom. Jag fick verkligen inget gratis den första gången jag red henne, men hon har gett med sig nu och är hur arbetsvillig som helst.
 
 
 
Två positiva saker med Luna:
- Gosgumma, är ett ord som beskriver henne bäst. I stallgången står hon alltid och njuter, hon kan stå helt lös och nästintill sover när man borstar och pysslar.
- Skulle aldrig vägra på ett hinder. Om det är ett titthinder skulle hon dock göra det, men hur fel man än kommer så hoppar hon alltid. Det stärker mitt självförtroende.
 
Två negativa saker med Luna:
 
- Livrädd för traktorer och stora maskiner, vilket det finns gott om hemma hos oss.
- Krullar ihop sig väldigt mycket i galoppen (hon går självmant i form i galopp) och det blir värre om man tar halvhalter, så ibland blir det missförstånd när man kommer mot ett hinder och hon hinner inte se hindret innan det är försent.

Tidigare inlägg